31 oktober 2009
27 oktober 2009
Peppes trailruncup
Så då var det sammanräknat och avgjort. Mina 3 trailloppsstarter i år räckte ända fram (slutresultatet). Kul att plocka hem en "extravinst" efter att ha kämpat sig igenom 3 ultramaror detta året. Triathlon och traillöpning - den ultimata kombinationen för storslagna naturupplevelser, varierande träning, längre tävlingssäsong och storslagna utmaningar.
25 oktober 2009
Ultranöjd
Det är inte varje dag man springer 5 mil. Men i lördags var en sådan dag. Regn från start till mål. Vatten, lera och underbart färgglada höstfärger så långt ögat kunde nå. Det hade nog varit ännu roligare om solen hade tittat fram, men man ska inte klaga. Det är inte varje dag man får förmånen att springa 5 mil med 25 andra löpfreaks. Och till råga på allt får förmånen att korsa mållinjen först av alla. Nåja, jag fick ju kämpa lite för det också, så vet inte om man ska kalla det en förmån, men jo, det är en förmån. Det finns så många som aldrig kommer att kunna springa fritt i en gulröd bokskog, plaskandes i vattenpölar, och möta 3 vettskrämda rådjur på bara ett par meters avstånd. Vissa dagar inser jag att jag är väldigt lyckligt lottad. I lördags var en sådan dag.
9.30 gick starten, regnet öste ner, men det var inget som fick oss att tappa modet. Lillebror Fredrik stod också på startlinjen. En ganska långsam öppning där vi i ledarklungan hjälptes åt att hitta rätt väg längs den spindelnätslika Skåneleden snarare än försöka bräcka varandra för att ligga först. Jag var ganska dålig på att hitta och tog fel vägval vid ett par tillfällen men hade som tur var folk runt eller strax bakom mig som visste hur vi skulle springa. Det var som sagt väldigt blött, och efter några kilometer var det bara kul att plaska i vattenpölarna snarare än att försöka trippa runt dem.
Jag sparade ätandet till efter målgång och tryckte bara i mig lite banan och vatten vid vändpunkten. Vid detta laget var jag i delad ledning med Andreas Falk, som för några månader sedan hade spenderat 2 månader med att springa från södra Italien till Nordkap. 10 skor hann han slita ut, och när de (det var alltså en tävling) kom till norra tyskland fick han en inflammation i någon muskel och läkaren som var med ordinerade en veckas gång istället för löpning. Första gången i världshistorien som en läkare ordinerar 50 mils promenad för att komma över muskelinflammation. Respektingivande. Jag tänkte att denna killen bräcker jag nog inte på uthållighet, så lika bra att försöka rycka med en stunds snabblöpning. Efter 35 km lade jag benen på ryggen och tittade inte bakåt mer. Och efter 4 timmar i plaskblöta skor såg jag den efterlängtade målskylten. Dags att smaka på alla godsaker jag hade hoppat över vid vändningen.
24 oktober 2009
22 oktober 2009
15 oktober 2009
Laddad som bara den
Lite drygt en vecka kvar nu till sista racet för i år (ja förutom helgens 4,7-km-maxpuls-drabbning i centrala Karlskrona a.k.a Karlskronaloppet). Den 24e drar jag och lillebror Fredrik ner till Markusloppet med start i Skrylle utanför Lund för att spendera 4 timmar på skåneleden i löparskorna. Eller jag ändrar mig, spendera 3.59.59 i skorna, för jag hoppas kunna gå under 4 timmar, slå banrekord (ligger på 4.10) och vinna loppet. För andra gången i år omnämns jag även som en av favoriterna inför ett lopp, vilket ju alltid är trevligt. Det betyder att man gjort något bra under året iallafall som folk har fått upp ögonen för. Hur som helst ska det bli skönt att dunka in de sista 5 milen av tävlande i år för att sedan gå in i uppbyggnad inför nästa år.
Markusloppet är även sista deltävlingen i Peppes Trailruncup som är svenska cupen i traillöpning. Med min 5e-plats från Ursviks Ultra, och 4e-platsen från Soteledens terrängmarathon (SM) tidigare i år ligger jag nu på en total 4e-plats. Det är dock väldigt jämt och om jag kan vinna Markusloppet har jag bra chans att ta hem hela cupen. Vi får se. Håll tummarna så hörs vi. Tudilu.
10 oktober 2009
9 oktober 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
