29 juni 2008

Formen är på topp

Med risk för att förstöra många löpares träningsfilosofier så kan jag helt enkelt konstatera att 2-3 löppass och 2-3 cykelpass per vecka är en BÄTTRE uppladdning för långdistanslöpning än bara 4-6 löppass. Jag är det levande beviset. Sprang igår min snabbast halvmara någonsin (1.16.51) efter ett år av sporadisk löpträning mixad med cykling och simning. Tror triathlon är den ultimata träningsformen för ALLA vare sig man vill hålla sig i generell form (alla kan simma(?), cykla och springa) eller spränga sina gränser på utmanande tävlingar...och uppenbarligen den bästa träningen om man vill bli en bättre löpare.

Tillbaka till kusthalvmaran. Benen kändes en aning tunga innan start och hann bara med ett par kilometers uppvärmning men jag tänkte att det säkert skulle släppa när väl startskottet gick. Det gjorde det. Jag var lite osäker på mina medtävlandes planerade tempo så jag försökte springa på känsla de första kilometrarna och kolla klockan vid varje kilometermarkering snarare än att ta rygg på någon speciell person. Det var nog ett klokt beslut. Vinnaren från förra året och en annan löpare från team blekinge som jag visste var duktig släppte direkt och jag började bli orolig att jag hade startat för snabbt, framför mig hade jag 3 löpare som jag inte hade någon aning om hur snabba de var.

Fortsatte köra på känsla och struntade i att kolla på klockan hela tiden. Passerade 10km på 36.15 och det kändes ok, fast de som hade sett mig vid 10-11 km sade efteråt att jag såg trött ut. Efter lite energidryck vid 11km blev jag nog lite piggare för nu började jag ta in på 3an (och såg inte längre någon bakom). Med hejaklackande från Sara, Emelie, Andreas, Irene, Fredrik, Per, Agga, Gabriel, Mamma och Pappa längs vägen blev resten av loppet ganska njutbart (om det nu kan vara njutbart att springa 21 km i 3.39-tempo) och vid 18km spurtade jag förbi löparen som låg 3a (taktiken var att öka tempot lite extra just när jag passerade så att han inte skulle kunna ta rygg och det funkade), vid 19km kollade jag på klockan och såg att den stod på 1.09.30, med de två avslutande kilometrarna i 3.35-tempo och de avslutande 100m på 20 sek skulle jag ha chans att slå mitt PR (1.17.12) så jag bestämde mig för att försöka. Och det gick. Benen protesterade inte. Och som sagt, den bästa träningen för långdistanslöpning är uppenbarligen inte långdistanslöpning, utan triathlonträning...

19 juni 2008

Magkänsla och att följa sitt hjärta

För två månader sedan fick jag frågan om en ny tjänst på jobbet på en annan avdelning, och på pappret mer ansvarsfulla uppgifter. Jag bestämde mig till slut för att tacka nej och försöka utveckla min nuvarande tjänst istället. Under den senaste veckan har flera saker hänt i vårt företag som när jag tänker på det hade gjort den nya tjänsten väldigt jobbig och plötsligt väldigt oattraktiv. Vet inte var det var som fick mig att tacka nej, men jag tror att jag börjar bli bra på att lita på min magkänsla inför olika beslut.

Jag tror att magkänsla är något man kan träna upp genom att våga lita på den några gånger, och sedan se tillbaka och utvärdera sina beslut för att se om det verkligen funkade. Och om beslutet visat sig vara fel, har man lärt sig något från det som gör att magkänslan nästa gång är bättre. En genväg till att kalibrera magkänslan är definitivt att be gud vara kalibrator, det funkar definitivt.

När vi nu står inför stora hus-beslut kan det vara bra att vara kalibrerad :)

Beundrar folk som vågar följa sitt hjärta, och jag försöker göra detsamma, hittade en intressant sida om 18 olika personer som har genomfört olika unika projekt. Helt klart inspirerande...kolla in Robert Garside som sprang jorden runt på 5 år och 7 månader. Hans senast projekt är visst att simma jorden runt.
http://www.otbeach.com/news/resorts-and-fun-activities--11/18-of-the-most-insane-journeys-in-recent-history--500.html

Senast veckans träning har varit ok, har bl.a. hunnit med ett långt pass på cykeln som gjorde att jag fick ihop 36 mil förra veckan, simning i 50-metersbassäng för första gången och en stukad fot på löptävligen Mardrömmen (är redan mycket bättre). Dags för midsommar...

10 juni 2008

Ö-utmaningen, mardrömmen och lite annat

Benen känns tunga. 13 mil på cykeln igår i ett lyckorus efter att ha satt på ett nytt gult och snyggt framdäck från Michelin efter lördagens mega-punka (hela däcket smällde) satte sina spår...spädde på det med lite löpning i morse också. Mindre än 2 månader kvar nu och jag ser fram emot Järnmannen med skräckblandad förtjusning.

Nästa roliga event blir Mardrömmen i Rödeby nästa vecka, 9km löpning i slalombacke, kärr och genom Rödebyån, bilden kommer från förra årets upplaga där jag kom 3a.



Har även klurat lite på ett litet träningsprojekt inför Kalmar för att träna på open water-simning lite mer, än så länge finns det bara i mitt huvud och kan väl kallas Ö-utmaningen eller något liknande. Eftersom Karlskrona är uppbyggt på öar kunde det ju vara kul att testa att simma runt några av dem (iallafall de små och medelstora). Långö, Saltö, Dragsö, Ekholmen bör ju inte vara några problem, sen kommer vi till de medelstora, kanske Fäjö och Säljö vore överkomligt också..vi får se, blir ett bra projekt för första semesterveckan i juli.
Heja Sverige och Holland i fotbolls-EM !

3 juni 2008

Nära naturen



Var 10m ifrån att köra på en stor älg med cykeln igår på vägen hem från jobbet, med solglasögon i skuggiga partier mellan Johannishus och Hasslökrysset med fokus på att hålla hög hastighet såg jag först inte älgen alls. Det var först när jag såg mötande bilar sakta in som jag förstod att något inte stod rätt till...uppenbarligen lyckades inte bilarna skrämma älghonan men när jag kom flåsandes bara 10 m från henne fick hon fart. Tur för mig det, för annars hade jag fått cykla vidare med trasigt framhjul och älghår i munnen :) hur som helst, det är en skön känsla att vara så nära naturen, blev nästan attackerad av en svan också när jag tog mig en kort simtur utanför Dragsö på kvällen.

/Chris the animal lover