Lilla Jeppe

Upptäckte att min kusin Jesper är med och tävlar i P4s topplistan. Ni hittar hans bidrag och instruktioner om hur ni röstar HÄR. För rösta tycker jag ni ska göra. Han är grym!

Heja Pappa

En av mina stora förebilder när det gäller löpning är ultramarathonmannen Dean Karnazes. Dean var en helt "vanlig" amerikan fram tills sin 30-årsdag. Nu är han en ovanlig amerikan. På sin 30nde födelsedag fick han en knäpp och drog mitt i natten på sig sina gamla sneakers och sprang tills han stupade. Det tog 30 miles (typ 5 mil), och sen ringde han hem till sin nyvakna fru och bad henne köra och hämta honom. Han hamnade på sjukhus ett par dagar för att behandla sina utmattnings- och skavsårsåkommor. Men han var fast och började från den dagen (eller snarare en vecka senare när han kunde gå igen) sin seriösa satsning på ultradistanslöpning. Idag är han en av världens mest omtalade och framgångsrika ultralöpare, med ett stort engagemang för hälsa, träning och aktiv livsstil. 

Ett av Deans mer galna upptåg var att springa 50 marathons på 50 dagar (i sträck såklart) i 50 olika amerikanska delstater. Han genomförde det projektet under hösten 2006. Jag upptäckte i morse att det nu är en annan amerikan, Nick, 73 år ung, som ska genomföra ett liknande projekt men med golfklubba i handen. Han ska spela 96 18-hålsbanor på 96 dagar i 48 olika amerikanska delstater. Ska vi kalla det ultragolf? I så fall är en ny sport född :) Vad har detta med saken att göra då? Jo, Nick är inte vem som helst, utan råkar faktiskt vara Deans pappa. Kul att uttrycket "sådan far, sådan son" även funkar bakvänt. 

Och så kom jag att tänka på att min pappa minsann inte är sämre han. 53 år ung är han anmäld till sin första löptävling någonsin. En halvmara i slutet på juni. Sådan son (eller kanske söner), sådan far. Heja Pappa!!!

Don´t forget the EARTH HOUR

8.30 pm tomorrow night (saturday 28th of March) it is the Earth Hour. Join the world in ONE hour of no electricity. No TV, no cooking, no computers, no lights, no driving. Back to basics. An easy way to make a statement for the survival of the earth.

Vår, cykling och förslappning

Våren är här. Och hur firar man det på bästa sätt. Jo genom att ge sig ut på ett långt cykelpass såklart. Sitter och smuttar på dagens andra hemmagjorda cappucino. Benen är precis lagom trötta och humöret på topp. 85 km varav det mesta i motvind (kändes det som). Men så länge solen skiner så får det blåsa hur mycket det vill. Stannade även till för en timmes fika/pratstund hos Mormor och Morfar. Morfar var ute och sågade ved, 82 år gammal men still going strong. Jag älskar respektlösheten som många äldre (ja iallafall mormor, morfar och farmor) har för långa cykelsträckor. När de växte upp på 30, 40 och 50-talet var cykeln det enda naturliga transportmedlet för större delen av befolkningen. Farmor berättade i höstas när jag hälsade på henne under en cykelrunda att hon och farfar en gång cyklade till Sölvesborg (för er som inte kan Blekinges geografi är det kanske 8 mil från Karlskrona) för att gå på marknad. Sen cyklade de samma väg tillbaka samma kväll. Och de hade minsann inga racer-cyklar...

Morfar berättade idag att han cyklade varje dag till och från jobbet under många många år innan de hade råd att skaffa bil. 2.5 mil hade han, enkel väg. Och när de skulle till tandläkaren var det bara att cykla in till Karlskrona 2.5 mil, laga tänderna, och sen cykla hem "och spotta blod hela vägen". Dessutom cyklade de till Jönköping en gång för att sedan cykla hem några dagar senare.

Bilindustrins framtåg på 60- och 70-talet när varje familj skaffade sig minst en bil, har lett till en enorm förslappning. Jag vore inte förvånad om vi om några år ser medellivslängden i Sverige minska igen efter att ha ökat stadigt de senaste kanske 100 åren. När mormor, morfar och farmor och den generationen är borta så är det dags för "generation bilberoende" att bli gamla, och jag vore förvånad om de hugger ved när de är 82!

Fet död orm

Dagens boktips

Tackar för tipset Brolt och Alex, 900 sidors njutning!

Spongebob RIP

He found his last rest in Mexico, not a bad place to die, but still sad :)

Mexico highlights

Jetlag igen. Klockan är 3.30 på natten och det är i stort sett omöjligt att sova trots att vi har varit vakna i ca 36 timmar utan sömn. De sista dagarna i Cancun var soliga och roliga och hemresan gick bra (ja vi fick ju iofs vänta 1.5 timme på rätt tåg från CPH) fram tills Höör där tåget som vi satt på stannade och vi fick hoppa av i det kalla regnvädret (med tanke på att vi inte hade några vinterkläder med oss blev det sjukt kallt) och stå och vänta 2 timmar på ersättningsbuss. När vi till sist kom till Karlskrona, med hjälp av skjuts av lillebror Fredrik från Hässleholm hade resan från Köpenhamn till Karlskrona tagit ungefär lika lång tid som flygresan mellan Atlanta och Köpenhamn. Öresundstågen må vara sköna, miljövänliga och relativt billiga, men pålitliga kan man inte kalla dem (med tanke på att även tåget ner till Köpenhamn som vi tänkte tagit i början på resan var inställt). Hur som helst summerade vi resan som lyckad med många nya intryck, gemensamma minnen, god mat och soliga avslappnande dagar kombinerat med utflykter och kulturpoäng. Helt enkelt en energiklick i vardagen som vi behövde både Sara och jag.

Här kommer några bilder från resan...

En intressant sak som vi lade märke till var att den vanligaste bilmodellen (vad vi kunde se iallafall) i Mexico är den gamla folkvagnsbubblan. Jag måste forska lite i orsaken till detta, men skulle det kunna vara så att många andra länder har exporterat begagnade (och i många fall skrotfärdiga) Bubblor till Mexico? Eller var Bubblan populär i Mexico redan på 40-talet när den producerades och har behållts intakta i landet sedan dess? Tål att undersökas vidare...nu ska jag försöka somna igen för att iallafall få några timmars återhämtning.

Chichen Itza & Merida

Nu har vi varit i Merida i 2 dagar och slagit rekord i kulturpoang. Igar akte vi till Chichen Itza, som var den ledande Mayastaden mellan 300 och 1300 eKr. Den anses som en av varldens 7 underverk (som finns kvar idag) och maste saga att det var riktigt maktigt. Stora stenbyggnader med en 40m hog pyramid mitt i allt. Aven en av varldens forsta idrottsarenor som lockade de basta idrottsmannen pa den tiden. Imponerande vilken kunskap de hade om arkitektur, astronomi, akustik och hur de skulle utnyttja naturresurserna pa ratt satt. Efter besoket at vi en stor lunchbuffe pa en hacienda med flamencodans (tror vi) som underhallning.

Manga av de gamla Mayastaderna forstordes eller overgavs nar spanjorerna kom pa 1540-talet. Merida (som nu kanns mest som en spansk mellanstor stad) var en av de stader dar man rev gamla Mayabyggnader och anvande stenarna for att bygga upp den nya staden. Idag borjade vi dagen med en vandring i Merida med en liten sot lokal guide. Han var faktiskt kortare an Sara :) Efter det har vi varit pa 2 museer, gatt lite pa en marknad (dar vi trottnade ganska snabbt pa den standiga uppvaktningen av forsaljare eftersom vi egentligen inte ville kopa nagot speciellt) och atit en god lunch pa ett stalle som hette Cafe Chochlateria. Vad ater man dar om inte choklad. Mole ar en choklad/chili-sas som ar speciell for denna regionen sa till forratt at vi quesilladas med Mole, till huvudratt kycklingpasta med Mole och efter det en cappuccino...saklart med choklad till :)

Imorgon aker vi tillbaka till Cancun, vilket Merida-borna kallar for Mexicos Miami...ganska amerikaniserat med andra ord, for 2.5 dagars sol och bad (om vadret tillater). Vi passar pa att tacka Andreas for den spanska ordlistan...muchos gracias! Den har hjalpt oss mycket eftersom engelskakunskaperna pa vissa stallen ar minst sagt bristfalliga. Hasta la vista!

Sol, vind och vatten

Vaderpognoserna hade fel! Vara dagar i Tulum har varit allt annat an regnfyllda. Stralande sol varje dag, vit varm sand, havsvind som gjorde att vi efter en dag pa stranden hade sand overallt och stora underbara vagor. Igar hyrde vi cykel igen (och slapp punka denna gangen) och gjorde en liten utflykt for att titta pa den gamla Mayastaden Tulum, den enda av alla Mayastaderna som lag vid kusten under deras storhetstid for ca 1000 ar sedan. Vi tjuvlyssnade lite pa guiden som en chartergrupp fram USA hade med sig sa vi fick hora en massa intressant. Varma och badsugna cyklade vi sedan till en cenote, som ar en sorts underjordisk grotta med vatten. Har badade och snorklade vi lite innan vi cyklade vidare for lite lunch.

Vara tre dagar har har varit valdigt avslappnande, att bade somna och vakna till vagornas ljud och nagra enstaka syrsor har varit grymt. Vi upptackte ocksa att strommen var avstangd pa natten sa vi fick verkligen kanna pa vad kolmorkt ar. Nu sitter vi och vantar pa bussen mot Merida. Ett par dagars storstad ska bli kul som omvaxling. Bussbolagen har vet iallafall vad A/C ar. Nar vi akte till Tulum hade vi bara shorts och linne pa oss, och vi fros konstant i 2 timmar. Denna gangen har vi forberett oss med langbyxor och luvtrojor. Vaskorna borjar bli svara att packa trots att vi inte har shoppat nagonting an, det badar inte gott infor den sista veckan :) I-landproblem, jag vet.